Skip to main content

Psykologisk trygghet – en nyckel till framgångsrika team

Att skapa framgångsrika team kan vara en utmaning för de flesta ledare. Söker man inspiration för att lyckas så finns det böcker, artiklar och otaliga utbildningar och kurser i ämnet. Google har forskat i frågan, och drev under två års tid forskningsprojektet Aristoteles där de intervjuade hundratals medarbetare och analyserade data från mer än 200 olika team runt om i världen. Arbetshypotesen som de utgick ifrån var att det handlade om vilka individer som ingick i teamet. Det visade sig dock att hur de än analyserade sin fakta så kunde de inte hitta något som pekade på att framgången hade med sammansättningen i gruppen att göra.

Istället visade forskningen att vem som är i ett team är mycket mindre viktigt än hur medlemmarna i teamet agerar i gruppen. De kom fram till att fem faktorer skiljde framgångsrika team från de som levererade på en lägre nivå:

  1. Psykologisk trygghet
    Den absolut viktigaste framgångsfaktorn enligt Google är att teammedlemmarna känner psykologisk trygghet. Det handlar om att våga ta risker och att känna sig bekväm med att visa sårbarhet. Medarbetare som inte känner psykologisk trygghet oroar sig för att de ska uppfattas som okunniga, inkompetenta eller störande om de uttrycker sin åsikt.
  2. Pålitlighet
    I pålitliga team känner medlemmarna att de kan lita på varandra och att var och en levererar med kvalitet och på utsatt tid. De tar ansvar och ser till att teamet är på rätt väg.
  3. Struktur och tydlighet
    Det innebär att teamet har tydliga mål och planer, att rollerna är tydliga och att medarbetarna vet vad som förväntas av dem och hur de ska bidra för att nå målet.
  4. Meningsfullhet
    För individerna i ett team är det viktigt att hitta en känsla av mening.Den meningen är personlig, och kan vara allt ifrån ekonomisk trygghet till att vilja förverkliga sig själv.
  5. Avtryck
    Att verkligen känna och tro att ens arbete gör skillnad, är ytterligare en viktig faktor för att skapa framgångsrika team.

Den allra viktigaste framgångsfaktorn var alltså psykologisk trygghet. Psykologisk trygghet är ett vetenskapligt utvärderat mått på hur orädd en organisation är. Amy Edmondson, professor på Harvard, definierar psykologisk trygghet som ”att man känner sig så trygg i gruppen att man vet att man inte riskerar att bli förödmjukad eller straffad när man tar till orda”. Alltså att känna sig bekväm, våga vara sig själv, visa svaghet, uttrycka åsikter, ta risker och fatta beslut utan rädsla för negativa konsekvenser.

Så hur gör man då? Edmondson menar att psykologisk trygghet är ett klimat som man skapar tillsammans. Mycket handlar om gott ledarskap i allmänhet; att skapa tydliga ramar och förväntningar, att uppmuntra öppen kommunikation och att lyssna aktivt samt att säkerställa att medarbetarna känner sig sedda. Utöver det tipsar Amy Edmondson om ytterligare några steg som påverkar gruppens psykologiska trygghet på ett positivt sätt:

  • Säkerställ att medarbetarna vet att deras åsikt är viktig
    Skapa ett forum där man känner sig bekväm med att dela med sig, förklara tydligt varför just deras åsikt är viktigt och hur deras input kommer att bidra positivt till verksamheten.
  • Våga erkänna att du inte är ofelbar
    Om du som ledare kan berätta om dina egna misstag och vad du lärt dig av dem, så öppnar du upp för att även andra vågar göra det. Detta inkluderar även att vara respektfull, att vara öppen för feedback och att våga ta risker.
  • Bjud aktivt in till medarbetarnas input
    Ta inte för givet att medarbetarna kommer att berätta vad de tycker, se istället till att aktivt efterfråga input genom att ställa öppna frågor som ”Vad ser du?” och ”Vad har du för tankar kring detta?”.
  • Uppmuntra ett lärande tankesätt
    Fundera på hur du agerar när medarbetarna kommer med en galen idé eller tuff feedback. Se till att visa uppskattning och var nyfiken, anta ett lärande tankesätt och var öppen för att du inte har all kunskap.

När vi arbetar med ledningsgrupper kan vi många gånger själva se hur viktig den psykologiska tryggheten är. Där det finns en nyfikenhet på att höra andras idéer och där man vågar berätta om sina misstag, där får man också fler perspektiv på en frågeställning och därmed en större möjlighet att hitta den bästa lösningen.

Hur arbetar du med ditt team? Om du vill ta en kaffe och diskutera psykologisk trygghet, eller andra framgångsfaktorer, så är du mer än välkommen att höra av dig!

 

Affärsrelationer – hur når vi framgång?

I ett flertal studier genomförda de senaste 15 åren av Mercuri International Research har man kommit fram till att det finns 5 övergripande kompetensområden som karaktäriserar framgångsrik försäljning. Samtliga egenskaper hänger dock samman med verksamhetens kultur, ledarskap, incitament och roller.

  1. Viljekompetens ”vilja av stål”
    Stark inre motivation, önskan och vilja att åstadkomma något stort. De faktorer som har starkast samband med varandra och som utgör kompetensområdet viljekompetens är: prestationsbehov, tävlingsinstinkt, tro på framgång och passion för säljyrket.
  1. Relationskompetens
    Förmågan att hantera kundrelationen, det innebär sättet att vara och vem man är som person. Sociala, psykologiska och biologiska faktorer påverkar relationskompetensen. Relationskompetensen bygger på egenskaper som ledarförmåga, människointresse, emotionell intelligens och energi och entusiasm.
  1. Affärskompetens
    Affärskompetens är den kompetens som krävs för att klara av vissa specifika arbetsuppgifter. Det gäller att förstå kunderna och skapa värde för kunden. Affärskompetens bygger på variabler som kundvärdesorientering, kundförståelse, produktkunskap och påverkansförmåga.
  1. Genomförandekompetens
    Genomförandekompetens handlar om att ha ett effektivt arbetstempo. Attityder har betydelse för genomförandekompetensen eftersom sättet att tänka och se på saker påverkar genomförandet. De parametrar som ligger till grund för genomförandekompetensen är målfokusering, verkställarförmåga och mod.
  1. Teknisk kompetens
    Många teknologiska verktyg skapar förutsättningar för effektivt försäljningsarbete. Mest framgångsrika är de som är öppna för nya idéer, utvecklingsorienterade och strävar efter att bli bättre.

Av dessa fem kompetensområden är relationskompetensen minst värdefull hos den framgångsrika säljaren. Tvärtom är det väldigt få högpresterare som är relationsbyggare inom komplex B2B-försäljning. Kundlojalitet består till stor del av köpupplevelse och mycket lite pris, när man tittar noggrannare på köpupplevelsen vill kunderna ha

  • Unika och värdefulla perspektiv på marknaden
  • Hjälp att navigera olika alternativ
  • Hjälp att undvika potentiella problem
  • Utbildning i nya frågeställningar och resultat

Relationsbyggandet sker planerat och med tanke kring vilka relationerna byggs, utifrån en analys om ett ömsesidigt utbyte av att investera i tiden att bygga relationen. Goda relationer är i många fall anledningen till att generera affärsmöjligheter men inte för att enbart vinna affären. Relationer är viktiga men kunder köper inte enbart på grund av relationen utan på köpupplevelsen och samspelet mellan de 5 övergripande kompetensområdena.

Idag är det viktigt att vara duktig på att utbilda kunden, förstå vad som skapar värde för varje unik kund och kundanpassa budskapet, identifiera de ekonomiska drivkrafterna, utmana, ifrågasätta och vara kundens bollplank samt kontrollera hela säljprocessen från start till slut. Det är betydelsefullt att fortsätta bygga relationer med ett genuint värde då det i många fall kan vara avgörande för ett företags framgång snarare än att värva nya kunder. Endast ett fåtal lojala kunder kan öka företagets intäkter betydligt eftersom de tenderar att spendera mer än nya sporadiska kunder. Lojala kunder förstår dessutom värdet av ditt varumärke och vill därför investera i dina produkter och tjänster med tiden. För att lyckas omvandla en ny kund till lojal konsument av ditt varumärke krävs att du kommer med personliga och inspirerande budskap som kan leda till merförsäljning samt bidrar till ett mervärde för kunden, det vill säga ett mervärde som inte går att köpa för pengar.

För att kunna skapa en meningsfull relation krävs att båda parter är involverade. Lyft dina kunder och låt dem veta att de är viktiga för ditt varumärke, och din framtid.

Hur ser det ut hos er, vilka framgångsfaktorer ligger till grund för er tillväxt och framtida utveckling?

Förändringens 4F, en modell för framgångsrik förändringsledning

Ni har fattat ett viktigt beslut. Ni är alla överens om vad som är problemet och vad som behöver göras. Nu ska det bli förändring! Men inget händer. Känner du igen dig? De flesta chefer och ledare har upplevt en liknande situation. Det är nämligen inte planerna och besluten som förändrar, utan människors faktiska beteende – vad de gör.

Det existerar ett antal välbeprövade och evidensbaserade modeller som beskriver centrala framgångsfaktorer för att leda förändringar i organisationer. En modell som finns beskriven i Leif E Anderssons bok ”OBM-boken Psykologi för ledare” är 4F, som definierar fyra stycken viktiga komponenter för att lyckas med en förändring:

  1. Färdriktning – har alla förstått vad de ska göra och varför? Finns det tydliga mål för arbetet?
  2. Färdigheter – har alla kompetensen att göra det vi har kommit överens om? Innefattar även förmågan till samarbete och lärande!
  3. Förutsättningar – finns möjligheten att göra det vi har kommit överens om? Har man tillgång till information, verktyg, resurser, material att genomföra förändringen? Finns tid avsatt och har man mandat?
  4. Förstärkare – finns det förstärkare för det beteende som krävs? Följs arbetet upp? Tillfällen för feedback?

Det senare, nummer fyra, är vad som kallas OBM (Organizational Behavior Management). Om du kan svara ja på frågorna ovan så har ni goda förutsättningar att lyckas! Bjud gärna in dina medarbetare till en diskussion kring modellen, så att alla kan bidra med vad som behövs för att ni gemensamt ska lyckas.

Se upp för fallgropar!

Så vad händer om någon av de 4 F:en inte riktigt når hela vägen?

Bild 1

Planering inför projektstart

Inför start av ert projekt så kan en bra inleda med att bedöma hur ni ligger till inom varje F. Frågorna nedan kan hjälpa er bedöma var ni befinner er, och vad ni eventuellt behöver hantera innan ni startar ert projekt.  Bjud gärna in projektdeltagarna till en diskussion, kanske finns det andra, mer specifika frågor för just ert projekt? Modellen kan med fördel användas för planering av ett förändringsarbete, så ni kan säkerställa de allra bästa förutsättningarna för att lyckas.

Ett enkelt sätt att veta var ni befinner er är att skatta er själva på en skala 1-10 inom varje F. På så sätt kan ni få en snabb överblick på var ni befinner er och vilka delar som ni eventuellt behöver förstärka före projektstart.

När ni har gjort en bedömning vet ni vad ni behöver fokusera på att nå framgång med förändringen/projektet. Ibland kan man behöva påbörja en förändring fast man inte är helt nöjd med utfallet av skattningen. Då kan ni vara extra vaksamma på tecken (se bild 1) och då förbereda er/parera för vad som kan bli utmaningen framåt.

Hur kan du som chef och ledare stötta?

Som ledare behöver du stötta i förändringen, både genom ditt beteende och genom olika aktiviteter, för att ni ska nå framgång i projektet. Nedan följer några enkla tips hur du som chef och ledare kan agera:

Behöver ni hjälp att komma igång med ert förändringsarbete? Hör gärna av dig så delar vi med oss av våra erfarenheter!

Stort lycka till!

 

 

Kritiskt tänkande – en nyckelkompetens?

Överallt hör man om hur viktigt det är med kritiskt tänkande, och i dagens snabbrörliga och informationsintensiva miljö är förmågan att tänka kritiskt en ovärderlig tillgång. Oavsett bransch eller sektor är företag och organisationer i ständig förändring, och det är därför viktigt att anställda utvecklar och tillämpar kritiskt tänkande i sitt dagliga arbete. Många av våra uppdragsgivare ser det som en viktig förmåga hos sina framtida ledare, vilket gör kritiskt tänkande till en viktig parameter för oss att checka av.

Men vad innebär det att tänka kritiskt och hur kan man säkerställa om kandidaten innehar den förmågan? Och är det en förmåga som man kan träna och bli bättre på?

Vad är kritiskt tänkande?

Rötterna till kritiskt tänkande går tillbaka till antikens Grekland där Sokrates, en av dåtidens mest inflytelserika filosofer, betonade vikten av att analysera grundläggande koncept och betydelsen av att gå djupare och våga ifrågasätta. I vår tid kan man inte nog betona hur viktig den förmågan är, med tanke på all information, och desinformation, som sköljer över oss i alla kanaler.

Det finns ingen klar och entydig definition på kritiskt tänkande men The National council for excellense in critical thinking skriver så här:

Critical thinking is the intellectually disciplined process of actively and skilfully conceptualizing, applying, analyzing, synthesizing, and/or evaluating information gathered from, or generated by, observation, experience, reflection, reasoning, or communication, as a guide to belief and action.

Kort sagt, kritiskt tänkande handlar om att analysera information och ifrågasätta antaganden så att man kan fatta välgrundade beslut. På en arbetsplats kan detta innebära att ifrågasätta etablerade processer, identifiera ineffektivitet och föreslå förbättringar. Det finns många fördelar med att tänka kritiskt, det kan bland annat handla om:

  • Problemhantering och lösningar
    Anställda som tänker kritiskt kan på ett bättre sätt hantera komplexa problem och hitta innovativa lösningar. De letar efter orsaken till problemet snarare än att bara behandla symptomen.
  • Beslutsfattande
    Kritiskt tänkande hjälper till när man behöver fatta ett beslut. Genom att utvärdera olika alternativ och dess olika konsekvenser kan man minimera risken för att fatta felaktiga beslut.
  • Förändringsberedskap
    I en värld som ständigt förändras är förmågan att tänka kritiskt avgörande. Medarbetare som är öppna för nya idéer och som snabbt kan anamma förändrade omständigheter är tillgångar för sina arbetsplatser.
  • Främjande av innovation
    Kritiskt tänkande stimulerar innovation. Att utmana det befintliga och söka nya perspektiv kan driva skapandet av nya idéer och lösningar.

Säkerställa kritiskt tänkande

Det är stor skillnad på att vara kritisk och på att ha ett kritiskt tänkande. Att vara kritisk innebär att man har en tendens att ifrågasätta eller uttrycka ogillande mot något, medan att ha ett kritiskt tänkande mer handlar om att analysera, utvärdera och dra slutsatser baserat på evidens och logik. Det är en metodisk strategi för att förstå och bedöma information på ett objektivt sätt och att vara beredd på att omvärdera sina egna åsikter baserat på tillgänglig information. Så hur gör vi då för att ta reda på om våra framtida ledare innehar den förmågan? Det finns såklart flera sätt, men ett stort detaljfokus i kombination med en begränsad förmåga att lyfta blicken och se helheten, eller har svårigheter att beskriva en process som hen har använt för att lösa ett problem eller genomföra en förändring.

Frågor man kan ställa till kandidaten för att checka av detta kan exempelvis vara:

  • Berätta om en utmaning du har ställts inför och hur du löste detta
  • Ge ett exempel på ett mål du har uppnått och hur du gick till väga för att nå ditt mål
  • Beskriv ett tillfälle när du misslyckat med en uppgift och vad du lärde dig av det
  • Berätta om ett viktigt beslut du har varit tvungen att ta och hur du kom fram till det beslutet

Det finns såklart möjlighet att utveckla förmågan till kritiskt tänkande; arbetsplatser kan främja en kultur där medarbetaren uppmuntras att ifrågasätta, analysera och tänka kreativt, och mångfald är en annan del som bidrar med nya perspektiv och idéer. En öppen och inkluderande arbetsplats ger utrymme för olika tankar vilket främjar kritiskt tänkande.

Lär dig tänka kritiskt

Det finns en del strategier för att utveckla förmågan till kritiskt tänkande, och en viktig strategi är att lära sig att dra objektiva slutsatser. Som arbetsgivare, eller som medarbetare, finns det en hel del konkreta sätt:

  • Fråga ständigt ”Varför?”
    Utmana dig själv att inte bara acceptera information på ytan. Var noga med att ställa frågor och utforska olika påståenden, beslut och åsikter. Det övar upp din förmåga att gräva djupare.
  • Var medveten om dina egna antaganden
    Vi har alla förutfattade meningar. Reflektera över dina egna tankemönster och ifrågasätt varför du tror på viss information.
  • Ta in olika perspektiv
    Se till att du tar in olika åsikter, kulturer och synsätt genom att till exempel läsa artiklar, böcker eller nyheter från olika källor. Ju mer du utsätter dig för olika tankesätt, desto bättre blir du på att förstå och analysera olika perspektiv.
  • Öva aktivt lyssnande
    När du är i en konversation, var närvarande och lyssna aktivt. Försök förstå deras argument innan du formulerar ditt svar. Det hjälper dig att bättre analysera information och reagera på ett mer informerat sätt.

Vi tittar såklart på fler förmågor än bara kritiskt tänkande, men vi ser att just den förmågan är ytterst värdefull hos en ledare. Hur har ni det på er arbetsplats, finns det utrymme för medarbetarna att tänka kritiskt?

Coachning på alla nivåer – ett kraftfullt verktyg för förändring!

Mot bakgrund av de senaste årens förändringar inom arbetslivet ser vi en viktig trend, coachning av medarbetare. Tidigare var detta något som man framför allt erbjöd cheferna i en organisation, men det finns många fördelar med att coacha anställda på alla nivåer inom en verksamhet. Dagens anställda har förmodligen genomgått fler förändringar under de senaste åren än vad tidigare generationer av anställda upplevde under hela sitt arbetsliv. Arbetsplatsen som vi har känt den i decennier har förändrats och osäkerheten fortsätter. Det finns exempelvis färre personliga interaktioner för att bygga kultur.

En coach är en person som hjälper en individ och/eller ett team att, både professionellt och personligt, utvecklas, utforma sina liv och nå sina mål. Att anlita en coach har blivit alltmer populärt och används idag av både privatpersoner och människor i affärsvärlden.  En duktig coach kan spela en avgörande roll i att göra sin klient framgångsrik, öka hens förmåga att hantera förändringar och skapa ny mening och riktning i livet. Coachning kan fungera som ett komplement till andra professioner i arbetslivet, som exempelvis chefer eller HR-ansvariga.

Ordet coach är idag flitigt använt, man talar exempelvis om träningscoach, businesscoach, jobbcoach och hälsocoach. Ursprungligen kommer ordet coach från ungerskans kocsi och står för betydelsen vagn eller droska som tar människor från en plats till en annan. Symboliskt blir coachen den som bistår individen eller gruppen att ta sig från nuvarande situation till ett uttalat mål i framtiden. För att nå ett visst mål eller för att kunna realisera en dröm kan coachning fungera bra. När vi använder oss av ordet coaching så menar vi ett professionellt stöd till chefer eller andra medarbetare, som inkluderar verktyg för hållbar utveckling, såväl professionell som personlig.

För att nå en förändring så är tydliga mål av yttersta vikt. Coachen hjälper klienten att sätta upp konkreta mål, ibland även delmål, och att hitta sina bästa sätt att nå dessa mål. Att bli coachad är en kreativ, aktiv och ibland krävande förändringsprocess och man måste vara beredd på att utforska och utmana sig själv. Framför allt behöver man öka sin kunskap och medvetenhet för att utvecklas och agera annorlunda, för att lyckas med det kan det krävas lite mod.

Att arbeta med att coacha dina medarbetare ger dig en möjlighet att främja din kultur, hålla dina medarbetare engagerade och stödja företagets mål. Men, för att vara tydlig, det fungerar inte som ett klassiskt medarbetarsamtal där du kan följa en mall och utvärdera medarbetarnas prestationer. Medarbetarcoaching bör vara unik för varje anställd eftersom de har olika behov, förväntningar och roller.

I en nyligen publicerad artikel av Korn Ferry är effektiva coachning-program för anställda anpassade till verksamhetens affärsmål och de tillämpas också över hela företaget. Omfattningen av program likt detta har möjliggjorts av tekniska plattformar och också med stöd från erfarna coacher.

När man tar fram ett program för att coacha medarbetare inom en verksamhet så har de mest effektiva programmen två huvudingredienser:

  • det finns en tydlig koppling mellan de individuella målen och verksamhetens mål
  • de är hållbara över tid.

Sammantaget innebär det en blandning av hur man går till väga, och att innehållet används för att passa varje nivå av verksamheten. Man kan exempelvis inte coacha en VD på samma sätt som man coachar en säljare. De mest effektiva coaching-uppdragen är de som är skräddarsydda för specifika behov, dvs anpassade efter individen, vilket kan skilja mycket beroende på situation.

För att nå framgång med ditt program så använd dig av erfarna och certifierade coacher som kan använda kraften i de digitala coachningsplattformarna för att påskynda beteendeförändringen i hela organisationen. Detta innebär inte enbart den traditionella en-till-en-coachingen, utan att man faktiskt skalar upp coaching till alla nivåer och funktioner, och gör det till en integrerad del av er verksamhets- och medarbetarutveckling.

Vi på Re-Source erbjuder coachning program för chefer som lika väl kan användas för andra professioner. Är du nyfiken på vad coaching kan göra för din verksamhet, så hör av dig så berättar vi mer!

 

4 dagars arbetsvecka eller 6 timmars arbetsdag?

I dagens samhälle är 8 timmars arbetsdag en standard. 79% av alla arbetstagare arbetar 40 timmar per vecka, vilket oftast innebär 8 timmars arbete per dag under 5 av veckans dagar. Den här modellens historia började redan under industrialismen på 1800-talet, och Robert Owen, en förkämpe för arbetstagares rättigheter, presenteras ofta som den förste att ta initiativ till en 8 timmars arbetsdag. Initiativet spred sig även till Sverige.

Ingen förändring har skett vad gäller arbetstid sedan 70-talet, trots att vi kan se att både arbetsmiljö och arbetsuppgifter har förändrats. Att förkorta arbetstiden har varit ett omdiskuterat ämne under lång tid, och många företag har gjort försök att införa förkortad arbetstid, då antingen i form av 6 timmars arbetsdag eller 4 dagars arbetsvecka.

Ett exempel är Microsoft i Japan där de 2 300 anställda i experimentet Work Life Choice Challenge fick fem lediga fredagar i rad med full lön. När resultatet summerades visade det sig att försäljningen hade stigit med 40% jämfört med samma period året innan. Dessutom minskade elförbrukningen med 23% eftersom kontoren var stängda en dag, och antalet utskrivna papper minskade med 60%.

I Sverige har man gjort ett försök på Svartedalens äldreboende i Göteborg, där personalen gick ner i arbetstid under nästan två års tid. De 68 undersköterskorna på boendet gick ner i arbetstid till 6 timmar per dag samtidigt som de fick behålla sin lön, och resultatet jämfördes sedan med ett referensboende där 56 undersköterskor arbetade. Bengt Lorentzon var följeforskare i studien och siffrorna i hans rapport är slående. Man ser bland annat att stressnivåerna hos de anställda har förbättrats avsevärt samtidigt som samma siffror hos referensboendet har försämrats.

Nyligen avslutades världens hittills största studie i fyradagarsvecka. I ett samarbete mellan bland andra organisationen 4 day week Global samt forskare från Cambridge University, Oxford University samt Boston College har nästan 3 000 anställda vid drygt 60 olika företag i England fått möjlighet att gå ner till 4 dagars vecka med bibehållen lön. Även här är resultaten slående, omsättningen hos deltagande företag ökade med i snitt 35% jämfört med tidigare år, uppsägningar minskade med 57% och de anställdas välmående ökade i flera områden som till exempel minskad stress samt förbättrad hälsa på både fysiskt och psykiskt plan. 92% av företagen fortsätter eller planerar att fortsätta med 4 dagars vecka.

Även om resultaten ser fantastiska ut så är det svårt att säga något om hur allmängiltiga resultaten är, med tanke på att de företag som deltog gjorde det frivilligt. Om ledningen ville testa förkortad arbetstid så var de sannolikt mer positiva och stödjande än en slumpmässig ledning i ett slumpmässigt företag. Ett annat potentiellt problem är att undersökningen genomfördes utan kontrollgrupp, vilket innebär att man inte vet någonting om hur jämförbara företag utvecklades under samma tid.

Såklart finns det argument både för och emot 4 dagars arbetsvecka respektive 6 timmars arbetsdag;

Argument för:

  • Ökad produktivitet
  • Mer fritid och tid för familj
  • Mer vila vilket leder till större välmående vilket leder till mindre sjukfrånvaro

Argument mot:

  • Det kan krävas mer personal vilket innebär ökade kostnader
  • Det går inte genomföra i alla branscher

Kraven i arbetslivet har förändrats under de senaste decennierna och människor ska ha möjlighet att arbeta ett helt arbetsliv. Den globala konkurrensen ställer krav på produktivitets- och effektivitetshöjningar och leder också till nya sätt att organisera arbetet. Ett hållbart arbetsliv för de anställda leder till en mer hälsosam, produktiv och motiverad arbetskraft, och det blir en allt viktigare fråga för företagsledare. I slutänden så påverkas utvecklingen av vår arbetstid av en mängd olika faktorer, såsom teknologi, politiska beslut och ekonomiska förhållanden. Det vi ser redan nu är en efterfrågan på ökad flexibilitet i arbetslivet, vilket vi alla behöver förhålla oss till.