Skip to main content

Nyfiken på… Nils Carlsson!

Nils Carlsson är sedan sommaren 2020 koncernchef för Resurs Bank, ett bolag som finns i hela Norden och är en nischbank med fokus på konsumentlån, betalningslösningar och försäkringar. Innan dess var han VD för Fortnox, som han drev väldigt framgångsrikt, och tidigare har han varit VD för bland annat Eniro och Electrolux Sverige.

Men vem är egentligen Nils Carlsson?
Jag är en 51-åring från Karlskrona, till vardags koncernchef på Resurs Bank. Familjen består av min fru sedan 20 år tillbaka och våra två barn, en son på 21 år och en dotter på 18 år. Just nu handlar min fritid framförallt om hästar, dottern tävlar i hästhoppning och jag har gått in som stallpojk, chaufför, logistikchef och finansiär. Det är fantastiskt roligt, jag är ju själv tävlingsmänniska och det är spännande att se dottern tävla. Jag lägger också en del tid på min gård på Österlen, ett pensionsprojekt där jag får tillfälle att dra på mig snickarbältet. Får jag säga det själv så är jag ganska händig, jag lägger golv, tapetserar och bygger kök; i stort sett allt utom el och VVS. Vi renoverar huset och bygger paddockar och tanken är att kunna bo på Österlen framöver.

Nu har det gått lite drygt ett år sedan Nils lämnade jobbet som VD för Fortnox. Hans tre år på VD-posten präglades av tillväxt; bolaget gick från ca 200 MSEK till ca 530 MSEK samtidigt som man dubblade personalstyrkan och 5-dubblade aktievärdet.

Så vilken lärdom tar du med dig från Fortnox?
Framförallt att man måste röra sig fort för att vara konkurrenskraftig. Utvecklingstakten var otroligt hög och det måste finnas en förmåga att hantera det, inte bara när det kommer till tjänsterna utan även personalens utveckling. En annan viktig del är kulturen, du kommer aldrig att lyckas om du inte bygger kultur i bolaget. Jag tror att man gör det bäst genom att bygga in öppenhet och transparens. Genom att låta människor växa och se till att medarbetarna vågar ta initiativ så bygger du en kultur där det är naturligt att fatta beslut.

Vad tror du det var som gjorde att styrelsen valde dig?
Jag tror att styrelsen insåg att bank i framtiden kommer att vara tech, och kommer du inte från en sådan miljö så blir det svårt att utveckla framåt.

Både Resurs Bank och Fortnox är digitala tjänstebolag, men vilka är de mest märkbara skillnaderna?
Banken lyder under Finansinspektionen och det innebär att det är mycket mer processer i en bankverksamhet. Det måste vara ordning och reda och alla strukturer måste finnas på plats. Att jobba på bank liknar ingenting annat, det är så otroligt styrt kring vad man får och inte får göra, allt är reglerat. Samtidigt så lär jag mig fantastiskt mycket, min egen utvecklingskurva har nog aldrig varit så brant och det är jättekul!

I ditt uppdrag på Resurs Bank, vad är din största utmaning?
Just nu måste jag säga att den största utmaningen är att leda ett bolag under en pandemi. Att leda, styra, motivera och inspirera när man inte är på plats är såklart en utmaning. Jag skickade hem alla medarbetare i december och det är inte lätt att skapa kreativa möten workshops på en digital plattform. Men det går. Vi har precis genomfört ett Dragon Den, där åtta säljteam fick pitcha idéer och innovationer kring nya produkter digitalt på Teams. Det blev oerhört lyckat med många nya, kreativa idéer. I mitt uppdrag så har jag såklart också utmaningar, en del av mitt uppdrag handlar om att på sikt digitalisera ännu mer, att utveckla lösningar som skapar enkelhet för kunden. Vår bransch är oerhört teknikorienterat, kanske inte för kunden men för oss – våra lösningar ska göra att kunden kan få information snabbare och enklare, våra appar ska vara smidiga att använda. Många äldre kanske är mer vana vid bankkontor och att kunna utföra sina ärenden på plats, men den kundgruppen som växer mest är i åldrarna 55-70 år och det är tack vare e-handel. Där ska vi vara bäst på att utveckla lösningar i framkant så att det blir så enkelt för kunden som möjligt.

Dina första 100 dagar har gått, vad har du åstadkommit?
Den stora förändringen är att vi har gått från fyra olika bolag i fyra olika länder och skapat ett nordiskt bolag med en nordisk organisation. I och med att vi tog bort alla VD:ar så kunde vi platta till organisationen och trycka ner besluten till medarbetarna. Det tror jag blir bra, det skapar initiativkraft och låter medarbetarna växa.

Några önskemål kring vad framtiden bär med sig?
Ja, nu hoppas jag på att vaccinet gör så att vi kan börja jobba på som vanligt – även om jag tror att det nya vanliga kommer bli en kombo av digitalt och IRL…

En lyckad on-boarding skapar snabbare och mer långsiktiga resultat

En väl genomarbetad on-boarding ökat produktiviteten med 70% och ökar dina chanser att behålla nyanställda med hela 82%. Det visar en undersökning av Brandon Hall Group/Glassdoor (”The true cost of bad hire”), som också visar att en dåligt genomförd on-boarding dubblerar risken att den nya medarbetaren ser sig om efter ett nytt jobb redan under första året. Under rådande omständigheter, med social distansering och arbete hemifrån, ställs ännu högre krav på dig som arbetsgivare för att lyckas både behålla, och få ut så mycket som möjligt av den investering du gjort i rekryteringen.

Många andas ut när rekryteringen är färdig och kontraktet påskrivet. Nu väntar man bara på att den nya medarbetararen ska starta, eller? Tiden från att kontraktet är signerat till första arbetsdagen kan idag vara så lång som upp till sex månader. Mycket kan hända under tiden, både hos er som arbetsgivare, men också hos kandidaten. Redan här börjar on-boardingen! För att inte riskera att din nya medarbetare påverkas av ”motbud” hos nuvarande arbetsgivare, är det viktigt att ni genast arbetar för att den nya medarbetaren ska fortsätta ha en bra känsla inför sin start hos er. Se till att ha löpande kontakt, informera om det som händer på arbetsplatsen och bjud in till de sociala aktiviteter som ni genomför. På så vis underlättar ni den riktiga on-boardingen, relationsbyggandet är redan igång och den nya kollegan är en del av informationsflödet redan före start. Den som bestämt sig för att byta jobb är förmodligen exalterad och vill berätta för andra om sitt nya uppdrag. Ju mer information och kunskap hen har om er, i kombination med ett gott första intryck, ju mer stärker det ert varumärke som arbetsgivare.

En bra grund är att skapa en formell plan som ni använder genomgående vid alla anställningar.  Den kan vara relativt detaljerad och omfatta de första 100 dagarna. Det är viktigt att inte bara tänka på de praktiska sakerna utan även på vad ni vill förmedla i form av kultur, förväntningar på resultat och varandra. Om möjligt, sätt gärna upp 30-, 60- och 90-dagars mål med viktiga milstolpar såsom leveranser, intern träning/utbildning och om möjligt även förväntade resultat. Detta gör det tydligt för den nya medarbetaren, både vad ni erbjuder, men också vad ni förväntar er.

Förutom detta, så säkerställ förstås att allt praktisk är löst inför första dagen.  Självklart ska man ha tillgång till sin dator, telefon, konton och accesser för att kunna göra sitt jobb, allt detta är nödvändigt för att man ska känna sig varmt välkommen. Om allt finns på plats och ni också haft löpande kontakt så kan ni räkna med att medarbetaren är inspirerad att omedelbart börja bidra på sin nya arbetsplats.

Första dagen – Istället för att lägga tid på en massa formella dokument som ska gås igenom och signeras, se till att ni enkelt kan lösa detta digitalt, och i möjligast mån redan före första dagen. Lägg hellre tid här på att introducera kollegan på arbetsplatsen, ta en tur runt kontoret live eller virtuellt, boka in ett första möte med teamet, en enkel presentation över en fika, på plats eller digitalt. Gå gärna igenom planen för on-boardingen så den nya medarbetaren är klar över hur den första tiden kommer att se ut. Tänk att den nya medarbetaren ska lämna sin första arbetsdag med en bra och varm känsla, och med lust att komma tillbaka nästa dag!

Hur lägger man upp det? Ha gärna i bakhuvudet en enkel fördelning av insatsen: 70-20-10. 70% av tiden går åt till att ansvarig chef och övriga i teamet ser till att fördela rätt kunskaper till den nya kollegan. 20% av tiden kan den nya medarbetaren spendera på att orientera sig, bygga nätverk och lära känna företagskulturen. Utse gärna en mentor som kan hjälpa till med detta. Många saker kan man inte läsa sig till, det måste upplevas och det är då viktigt att t.ex. er kultur förmedlas i handling.

En liten del av tiden, ca 10% av tiden bör läggas på de formella delarna såsom att lära sig system och rutiner.

Sammantaget så är inte on-boardingen enbart en HR-fråga, många fler behöver involveras. HR kan stå för den formella planen och processen, men det är avhängigt närmaste chef och teamets insats om er nya kollega ska känna sig varmt välkommen och faktiskt kunna bidra till verksamheten så fort som möjligt.

Mer att tänka på… Det finns många bra sätt att informera på arbetsplatsen om att ni blir fler, via ert intranät, digitala informationstavlor etc. Gör gärna också den nya kollegan synlig för andra att bjuda in till en lära-känna-fika där hen får presentera sig.

Under rådande omständigheter då många av oss arbetar hemifrån så ställs nya krav på oss kring hur vi kan genomföra en bra on-boarding. Istället för den obligatoriska rundturen på kontoret, så får denna göras virtuellt. Kanske kan ni spela in en video från kontoret där t.ex. er VD presenterar sig och hälsar den nya medarbetaren välkommen? Första dagens gemensamma lunch, kanske kan ni beställa mat som körs hem till den nya medarbetaren och sedan luncha digitalt?

Mycket av vårt arbete kan vi idag göra på distans och i många fall är det också mer tidseffektivt. Dock bör vi ha i åtanke att vi är sociala varelser och vi behöver kontakt och möjlighet att interagera socialt med andra. Säkerställ därför att ni kan träffas digitalt och att det finns möjlighet för den nya medarbetaren att enkelt komma i kontakt med sin närmaste chef eller mentor den första tiden. Det vore väldigt olyckligt om man som ny på jobbet, sitter hemma och saknar tillhörighet och gemenskap!

En annan viktig del av on-boardingen är uppföljningen. Närmaste chef behöver sätta av tid för att följa upp hur det går och vilket stöd som eventuellt behövs. Här är det också lämpligt att stämma av de mål som sattes upp från början och självfallet också prata om de förutsättningar som ni som arbetsgivare har gett. Här finns värdefull input till hur ni kan förbättra processen – särskilt om den nu genomförs på distans!

Avslutande ord… Social distansering är en del av att bekämpa den pågående pandemin. De flesta arbetsgivare, där så är möjligt, har fått ställa om till arbete på distans, och det är troligt att distansarbete blir en del av det ”nya normala”. Det har också inneburit att en del av de som bytt jobb under den här tiden, varken har varit på det fysiska kontoret eller ens mött sin nya chef eller kollegor ”på riktigt”.

En strukturerad plan för on-boarding gör det möjligt att även genomföra detta digitalt. Genom att fokusera lika mycket, eller mer, på kultur och det sociala samspelet som på själva arbetsuppgifterna så kommer ni att få en kollega så både trivs med teamet, levererar i sin roll och som stannar längre hos er.

Vill ni ha hjälp med att ta fram en strukturerad on-boardingprocess eller en ”100-dagarsplan” för era framtida chefer och medarbetare så hjälper vi er gärna!

 

 

 

Virtuella rekryteringsmöten

Att ha en anställningsintervju över internet är en attraktiv möjlighet – för klimatet, för tillgängligheten och för effektiviteten. Men viss förberedelse och kunskap krävs för att den personliga dimensionen inte ska gå förlorad.

Vid en rekrytering kan geografisk placering och fullbokade kalendrar vara aspekter som försvårar möjligheten för ett fysiskt möte. Att då kunna erbjuda kandidaten en intervju på distans skapar större flexibilitet och därmed bättre förutsättningar för att få till ett möte. Att arbeta med virtuella rekryteringsmöten är även ett positiv alternativ ur klimatsynpunkt, då det eliminerar resandet.

Digitaliseringen skapar även nya möjligheter innan det är dags för intervju – till exempel fler sätt för kandidaten att presentera sitt CV. Idag är det inte ovanligt att kandidaten skickar in sitt CV i form av en video, där kandidaten muntligt berättar om sig själv. Den här presentationsformen skapar en bra grund inför det virtuella mötet, då rörlig bild redan presenterats.

 

För att göra proffsiga digitala intervjuer behöver man tänka på ett antal saker. Det gäller att efterlikna ett fysiskt möte så mycket som möjligt, så att dynamiken i samtalet inte riskerar att gå förlorad. Nedan listas tre viktiga aspekter att tänka på:

 

  1. Var tydlig med syfte och förutsättningar

Rekryterande konsult måste försäkra sig om att kandidaten har förstått syftet med intervjun. Kandidaten får lättare att slappna av om hen vet var i processen intervjun är och hur mötet är upplagt.

 

Skicka därför inbjudan i god tid och presentera agendan. Förklara tydligt vad de tekniska förutsättningarna är. Det skapar en bra grund för att få en personlig atmosfär under mötet.

 

  1. Led mötet

Det är viktigt att konsulten sätter tonen i början av intervjun. Kandidaten ska känna att det finns ett tydligt fokus och att konsulten är genuint intresserad. En tydlig känsla av närvaro, trots distansen, ger förutsättningar för att den intervjuade visar mer av sig själv och personligheten framträder tydligare. Kroppsspråket kommer i mindre grad fram i ett digitalt möte, vilket man behöver vara medveten om och också ta höjd för i helhetsbedömningen. Som avslutning på mötet är det bra om konsulten sammanfattar vad som har sagts och återupprepar vad som är nästa steg i processen.

 

  1. Ta hand om teknik och infrastruktur

Intervjuer med bra bild- och ljudkvalitet är avgörande. Det är viktigt att uppkopplingen är stabil så att det inte blir fördröjning eller att samtalet bryts under mötet. Därför underlättar det att ha support nära till hands, som kan lösa eventuella problem med tekniken.

 

För att på bästa sätt kunna avläsa varandras kroppsspråk krävs det att en större del av personens överkropp syns i bild. Deltagarna måste ha ljuset framför sig, gärna från flera ljuskällor för att undvika skuggor. Ett vanligt misstag är att någon sitter med ett fönster bakom sig.

 

Dåligt ljud påverkar mer än vad många kanske tror. Det kan vara återkommande ljudbortfall, störande ljud nära micken eller ett dåligt headset. Att det ekar i ett rum påverkar också helhetsupplevelsen, därför är det bra att sitta i ett välmöblerat rum med textilier.

 

Avslutningsvis: Att träffa kandidater på distans fungerar utmärkt i de flesta typer av rekryteringar. Vid tyngre chefsrekryteringar där det är extra viktigt att få en djupare personlig kontakt är vår rekommendation att det digitala mötet kompletteras med ett eller flera personliga möten. Det personliga mötet ger trots allt dimensioner som det är svårt för det digitala mötet att matcha, fullt ut.

 

 

Nyfiken på… Monica Skagne!

Sedan Monica tillträdde som kommunchef i Växjö för drygt 5 år sedan har mycket hänt. Nya arbetssätt och en implementering av en koncernstruktur har gett eko i landet och fler andra kommuner tar nu efter. En resa som också inneburit hårt arbete för alla involverade och en del kritiska röster har också höjts. Vi har träffat Monica för att höra hennes reflektioner kring förändringen.

Du har ju initierat och drivit ett större förändringsarbete sedan du klev in som kommunchef för dryga 5 år sedan. Vad har varit viktigast att genomföra?

Det absolut viktigaste var att vi införde koncernstyrning! Genom detta involverades alla – förvaltningar och bolag – som behövde involveras i aktivitet och beslut. Detta arbetssätt gav också de som är övergripande ansvariga – VD:ar och förvaltningschefer – förutsättningar att ta sitt ansvar fullt ut, och därmed ökade vi också vår förmåga att leverera mot våra politikers mål och förväntningar. Vi var först i Sverige med detta och det är jag riktigt stolt över! En annan viktig sak var att vi identifierade och stärkte oss mot våra gemensamma målgrupper, de vi är till för – invånare, företagare och besökare.

Lyft fram ett par viktiga milstolpar i den här förändringsresan!

En händelse som har etsat sig fast ordentligt i minnet är Chefens dag i mars 2016. Då presenterade vi, jag och koncernledningen, det arbete vi genomfört kring vår gemensamma värdegrund som idag är implementerat. I detta arbeta tydliggjorde vi också medarbetar- och chefsansvar, kan tyckas banalt, men jätteviktiga redskap som skapar bra förutsättningar för oss alla i vardagen.

En annan milstolpe var när det politiska beslutet togs om ett processorienterat arbetssätt och även uppföljning av leverans i varje process. Detta var i juni 2017, ett modigt beslut som togs av våra politiker! Idag genomsyrar detta arbetssätt hela kommunkoncernen, verksamheternas uppdrag har blivit än mer tydliga och vi kan enklare styra och leda mot uppsatta mål.

Det har ju också stundtals varit en tuff resa, du har blivit kritiserad, hur har du hanterat det?

Jag har ju klart reflekterat kring den kritik som framförts och funderat över vad jag kunde gjort annorlunda. Jag har en stark tro på att det vi gör är rätt, det ger mig energi, men självfallet har jag blivit tilltufsad vid några tillfällen och det har också gjort mig ledsen. I backspegeln så kom jag in med en annan typ av ledarskap med ett tydligt uppdrag att förändra och effektivisera. Här kunde mitt uppdrag kommunicerats ut tydligare, och såklart kunde jag har varit tydligare kring varför vi behöver genomföra en del förändringar, och kanske också gett lite mer tid till mina chefer att reflektera. Men det är svårt att balansera ”gas och broms”, något jag absolut kan förbättra, när man ser så mycket bra som kan komma ur förändringen!

Du är en offentlig person numera, hur har det påverkat dig?

Jag har i mina tidigare uppdrag varit medialt ”påpassad” men jag var nog inte riktigt beredd på att bli citerad eller recenserad i media som jag har blivit. Att bli granskad är en del av jobbet, och det är viktigt, jag har trots allt ett stort ansvar och representerar en viktig samhällsfunktion. I början var det tufft och jag har också tagit hjälp för att kunna hantera det ännu bättre.

Men hur hanterar du att vara ”påpassad” av media?

Jag försöker vara mig själv i alla lägen, och jag är väldigt stolt över mitt uppdrag och ansvar. Jag, liksom alla medarbetare har ett för samhället och alla invånare, viktigt arbete, och med det följer att många har åsikter. Det är en del av jobbet, helt enkelt.

Har ditt ledarskap förändrats mot tidigare, med tanke på offentligheten?

Över tid, nej. Men som exempel så har återkoppling i syfte till förbättring och utveckling alltid varit ett viktigt redskap för mig. Här fick jag ibland kritik initialt, jag var lite för rak och tuff. Här försökte jag tänka på detta och vara lite mjukare i mitt uttryck. Jag lyckades inte alltid, jag har det fortfarande med mig, men om du frågar mina medarbetare idag så skulle de nog fortsatt beskriva mig som rak, men med större förståelse för att det i grund och botten handlar om mitt engagemang.

Vad anser du krävs av ledare i offentliga uppdrag som inte är lika viktigt i det privata näringslivet?

Allt material, såväl skrivelser som SMS är offentliga handlingar. Här krävs en tydlighet så att informationen inte kan misstolkas. Det kan ibland hämma transparensen, vilket i de fallen är olyckligt. Här finns, liksom i många stora privata bolag, många intressenter. Förankring är oerhört viktigt. Sedan måste man vara medveten om att även om jag är högsta chef, så är det politikerna bestämmer!

Vad ser du framåt, vad blir fortsatt viktigt för er att driva/hålla fokus på?

Vi måste fortsatt arbeta med att stärka oss internt, för att vara starka för dem som vi är till för, invånare, företagare och besökare.

Vad är i ditt tycke, de största skillnaderna/likheterna från dina tidigare arbetsgivare och din nuvarande, det offentliga näringslivet?

Om man tittar på stora privata företag där jag verkat innan och jämför med min arbetsplats idag, så är beslutsgången supertydlig här. Man vet, på riktigt, vem som fattar besluten och var de fattas. Det skapar en trygghet i beslut som jag inte alltid upplevde i mina tidigare roller inom näringslivet. Jag tror också att näringslivet skulle gynnas av att förstå vad vi faktiskt kan hjälpa dem med! Men här måste vi så klart bli bättre på att förklara. Vi tror att vårt sätt att jobba och vår nuvarande kraftsamling kring arbetet med vårt gemensamma varumärke hjälper både oss och dem vi är till för.

Jag upplever att det finns en otrolig kompetens i alla våra verksamheter och ett mycket stort ansvarstagande, liksom hos mina tidigare arbetsgivare. Vi har också samma utmaningar och kämpar med effektivitet, leverans och uppföljning – precis som vilket privat företag som helst – men med ett annorlunda uppdrag.

Det som är fantastiskt med att arbeta i en kommun är att vi är en del av den demokratiska kärnan – vi arbetar utifrån våra folkvalda politikers uppdrag, och levererar tjänster och service till dig varje dag, genom hela ditt liv. Det är en verklig ynnest att få vara en del av detta!

Hur påverkar COVID-19 globala företagsledare?

Re-Source är partner i INAC, ett globalt nätverk inom Executive Search med över 130 konsulter världen över. Vi har tillsammans genomfört en global undersökning för att förstå vilken påverkan COVID-19 har på beslutsfattare världen över.

Resultatet blev ”COVID-19 Business Impact Outlook Report”, där 536 chefer från 41 länder har svarat på frågor kring det ”nya normala” efter COVID-19 och hur de påverkas när det handlar om att driva företag.

En av flera nämnvärda insikter i rapporten är att 5% av företagsledarna planerar att öka antal medarbetare tack vare nya affärsmöjligheter. Intressant är också att 56% planerar att behålla hemmakontor för ett signifikant antal medarbetare, vilket kommer att resultera i en minskning av behov av kontorsytor. Och överlag är man överens om att som företagsledare framåt så behöver man vara uthållig, strategisk, framåttänkande och inspirerande.

Ladda ner och läs mer om resultaten här!

https://re-source.se/wp-content/uploads/2020/05/COVID-19-Business-Impact-Outlook.pdf

Nyfiken på Ulric Wilhelmsson…

För knappt ett år sedan startade Ulric Wilhelmsson sin nya resa som koncernchef på Svenska Trävarugruppen AB. Svenska Trävarugruppen (STVG) ägs av Peter Gyllenhammar AB, ett investmentbolag där ägaren Peter Gyllenhammar har en stark tro på att trä är framtidens material. Det är en relativt nystartad koncern vars vision är att vara en modern one-stop-shop för träbaserade produkter.

När Ulric tog sig an uppdraget som koncernchef så bestod STVG av två bolag, Direktlaminat i Hjortsberga och Wiwood i Vittsjö. Peter Gyllenhammar var tydlig med sin tillväxtstrategi och Ulric har på mindre än ett år varit med och förvärvat inte mindre än tre bolag.

Hur var det att ta sig an rollen som koncernchef på Svenska Trävarugruppen?
För mig var det som en livsdröm som gick i uppfyllelse. Peter är en fantastisk entreprenör, och att få skapa en koncern tillsammans med en ägare som både vill och kan, är en magisk känsla. Jag har min bakgrund i Gunnebo, där jag i stort sett har jobbat inom alla områden utom inköp, och därifrån har jag med mig kunskaper om både försäljning, produktion och organisation. Det känns riktigt roligt att få använda mig av dessa kunskaper nu när vi växer som vi gör.

Tre förvärv på mindre än ett år, hur har ni hanterat det?
Det har gått bra. Det är klart att det är tufft att integrera bolagen, men det måste också få ta lite tid. Med tanke på att detta är en ny koncern så finns det inte någon uttalad kultur som vi kan föra över, utan alla bolag tar ju med sig något in i gruppen. Och i det jobbet så är koncernledningen viktig, det gäller att alla tar ansvar för hela koncernen och alla delar, och inte bara blir specialister på sitt område. 

Ni har förvärvat bolag som i vissa fall har en historik av att inte ha varit så lönsamma, hur resonerar ni kring det?
Vår strategi är att titta på bolag inom träbranschen, vi brukar skoja om att ”finns det bara ett sågspån i fabriken så är bolaget intressant”. Men skämt åsido, vi har ett mycket brett perspektiv när vi analyserar möjliga förvärv. Vi tror att bredden som vi kan erbjuda kunderna är en av nycklarna, liksom synergierna i bland annat sälj- och inköpsorganisationen.

Vilka har de största utmaningarna varit?
En utmaning har varit att gå från det storskaliga till att tillfredsställa en marknad som har blivit mer småskalig. Våra kunder vill inte lägga produkter på lager och det ställer krav på att vi har effektiva logistiklösningar. Sen är ju självklart Coronaviruset en utmaning för oss, liksom för så många andra. Många kunder vill inte ta emot säljbesök, och vi måste ställa om till en ännu högre digital marknadsnärvaro. Men vi har en stark säljorganisation med bra driv, så det löser vi.

Hur är det att ha ett investmentbolag som ägare?
Det är riktigt roligt. Vi har en gemensam målbild och bygger detta tillsammans. Peter har byggt upp sitt investmentbolag genom att vara försiktigt aggressiv, vilket har resulterat i ett kapitalstarkt bolag. Vi kompletterar varandra bra, vi båda älskar att göra affärer och så har vi Carina Heilborn, CFO i PG AB, som är en hälsosam broms för oss. I framtiden är det inte helt otänkbart med en börsnotering, vilket givetvis också känns väldigt spännande.

Vad tar du med dig för personliga lärdomar?
Den ena är att inte starta för mycket samtidigt, det är viktigt att prioritera. Det andra är att när man jobbar med organisationen så tar allting mycket längre tid än vad man tror. Och man har ju med människor att göra, det måste få ta lite tid att göra förändringar. Men allt går om man vill!

Som konsulter på Re-Source har vi förmånen att få jobba med spännande bolag och engagerande människor; Ulric, Peter och Carina är inga undantag. En viktig del i våra uppdrag är att ge kandidaterna en tydlig bild av vad de kan förvänta sig vid en eventuell anställning, och också säkerställa att kandidaten kommer att kunna trivas och leverera resultat i den miljö och med de förutsättningar som erbjuds. Det är den matchningen som är kärnan i vårt erbjudande, och det är också mot detta som vi också erbjuder en generös garantitid.